AFS 2023:1 — vad du måste dokumentera skriftligt i det systematiska arbetsmiljöarbetet
En tisdag i september satt jag i ett konferensrum i Örebro med en byggentreprenör som precis hade fått tillsynsbesked från Arbetsmiljöverket. Klockan var halv nio på morgonen och han håll en utfärdad krävnot i handen. “Men vi jobbar ju med SAM, vi har allt — policy, rutiner, allt.” Problemet var att inget av det var daterat, underskrivet eller uppdaterat sedan AFS 2001:1 gållde.
Det han hade missat var att AFS 2023:1 trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersätte AFS 2001:1 fullständigt. Den nya föreskriften skruvade åt dokumentationskraven på ett sätt som många inte hade hängt med på. Framför allt § 11 — riskbedömningen — som nu ska dokumenteras skriftligt av alla arbetsgivare, utan någon storleksgräns alls.
På tolv år som arbetsmiljökonsult har jag gått igenom SAM-system hos ett par hundra företag i Mellansverige. Det vanligaste felet är inte att arbetsgivarna struntar i arbetsmiljön — det är att de inte vet exakt vilka dokument som behövs, och vad som gäller från 10 anställda jämfört med vad som gäller alla. Den här artikeln reder ut det, paragraf för paragraf.
Vad AFS 2023:1 faktiskt kräver — och vad AFS 2001:1 inte längre gäller
AFS 2001:1 hade under över två decennier väglett hur svenska arbetsgivare byggde upp sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Den nya föreskriften är inte en revolution utan en modernisering — men med skarpare dokumentationskrav på centrala punkter och en tydligare koppling till AML (SFS 1977:1160) kap. 3 § 2 och EU-direktiv 89/391/EEG art. 6 om riskbedömningsskyldighet.
Den viktigaste förändringen i praktiken: i AFS 2001:1 var dokumentationskraven i stor utsträckning kopplade till företagets storlek. I AFS 2023:1 gäller § 11 — att riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt — alla arbetsgivare utan undantag. Det spelar ingen roll om du har 2 eller 200 anställda.
Något som däremot behålls med storleksgränsen 10 anställda: skyldigheten att ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy (§ 7), skriftliga rutiner (§ 8), skriftlig uppgiftsfördelning (§ 9) och skriftlig uppföljning (§ 14). Dessa fyra gäller först från att företaget har 10 eller fler anställda. Men riskbedömningen och handlingsplanen gäller åt alla.
— Kontorschef, it-konsultbolag i Örebro, december 2025
De sex paragraferna — vad du måste ha på plats
AFS 2023:1 innehåller sex paragrafer med direkta dokumentationskrav. Två av dem — § 11 och § 13 — gäller alla arbetsgivare. De övriga fyra aktiveras när företaget når 10 anställda. Här är en översikt:
Lägg märke till att riskbedömningen (§ 11) är det enda kravet som både gäller alla och som Arbetsmiljöverket konsekvent tar upp först vid inspektioner. I min erfarenhet är det också det dokument som senast uppdateras — många företag har en riskbedömning från 2019 som aldrig rörts sedan dess.
Vad som krävs av alla och vad som gäller från 10 anställda
AFS 2023:1 delar altså upp dokumentationskraven i två nivåer. Här är en komplett lista över de dokument som krävs, med information om vad som gäller från dag ett och vad som utlöses när företaget växer:
Notera att § 11 inte bara kräver att en riskbedömning existerar — den ska också vara aktuell. En riskbedömning från 2019 som inte rörts sedan dess uppfyller för de flesta företag inte kravet på regelmässig uppdatering, särskilt om verksamheten förändrats.
Vad händer när Arbetsmiljöverket hittar brister?
Byggentreprenören i Örebro fick ett föreläggande med tre veckors åtgärdstid. Det var hanteräbart. Men om bristen hänger kvar efter fristen ändrar sig situationen snabbt. Arbetsmiljöverket får enligt AML kap. 7 koppla ett vitesföreläggande — ett sanktionsbelöpp som löper tills bristen är åtgärdad.
| Typ av åtgärd | Rättslig grund | Typisk innebörd |
|---|---|---|
| Föreläggande med åtgärdstid | AML kap. 7 | Krav på att rätta bristen inom given tid |
| Föreläggande med vite | AML kap. 7 | Sanktionsbelöpp baserat på lönesumma |
| Förbud (akut fara) | AML kap. 7 § 7 | Stopp av arbetsuppgift eller arbetsplats omedelbart |
| Straff (grov försummelse) | AML kap. 8 | Böter eller fängelse, sällsynt men möjligt |
| Försäkringsavslag vid olycka | Försäkringsavtal | Hela skadekravet kan nekas om SAM saknades |
Det sista punktet — försäkringsavslaget — är det jag ser arbetsgivare undervärdera mest. Jag känner till två fall där försäkringsbolaget hävdat att avsaknaden av en aktuell riskbedömning utgjorde grov oaktsam hantering och nekade utbetalning. Det finns ingen lag som garanterar att försäkringen gäller om SAM saknas — men det är ett argument bolaget kan använda och som är svårt att bemsöta i efterhand.
- 15 000–45 000 kr för första uppsättning
- 6 000–18 000 kr/år för löpande stöd
- Starka vid komplex riskmiljö
- Du äger inte processen själv
- Beroende av konsult vid uppdatering
- Fast pris, ingen årsavgift
- Du uppdaterar själv när verksamheten förändras
- Riskbedömning, handlingsplan och uppföljning i samma fil
- Passar från enmansbolag till 50+ anställda
- Skrivs ut som pdf inför inspektion
Vanliga frågor
Gäller AFS 2023:1 även enskilda firmor med en anställd?
Ja. AML (SFS 1977:1160) kap. 3 § 2 definierar arbetsgivaransvaret för SAM utan någon undre gräns. Så fort du har minst én anställd gäller AFS 2023:1. Den praktiska innebörden för ett enmansbolag med en deltidsanställd: riskbedömning och handlingsplan krävs, de fyra dokumenten från 10 anställda krävs däremot inte.
Måste riskbedömningen vara signerad av någon?
AFS 2023:1 § 11 anger inte ett explicit krav på underskrift, men Arbetsmiljöverket välkomnar att dokumentet är daterat och att det framgår vem som har utfört bedömningen. I praktiken bör du alltid sätta datum, verksamhetens namn och namnet på den person som ansvarar för riskbedömningen.
Kan vi använda ett generiskt riskbedömningsdokument från vår branschorganisation?
Som startpunkt är det utmärkt. Men en generisk mall uppfyller sällan kravet fullt ut — § 11 kräver att riskerna i din specifika verksamhet bedöms. Branschorganisationens mall saknar oftast era specifika lokaler, maskiner och arbetsprocesser. Anpassa alltid mallen till er faktiska situation innan ni arkiverar den som er riskbedömning.
Vi är ett kontorsföretag utan maskiner. Behövs ändå en riskbedömning?
Ja. Riskbedömning enligt § 11 gäller alla arbetsmiljörisker — inte bara fysiska. För ett kontorsföretag bör riskbedömningen täcka: ergonomi och bildskärmsarbete, psykosocial miljö (arbetsbelastning, stress, konflikthantering), brand och utrymning samt nattarbete om det förekommer. Omfattningen ska vara proportionell mot riskerna, men bedömningen ska alltid finnas.
När trädde AFS 2023:1 i kraft och vad gällde dessförinnan?
AFS 2023:1 trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersätte då AFS 2001:1 i sin helhet. Om du hade dokument upprättade under AFS 2001:1 och de fortfarande är aktuella, uppfyller de i normalfallet kraven även under den nya föreskriften — men du bör kontrollera att de är anpassade till de skärpta kraven i § 11 (riskbedömning för alla).
Obs: Den här artikeln är allmän information och ersätter inte rådgivning anpassad till din specifika verksamhet. Kontakta en arbetsmiljökonsult eller Arbetsmiljöverket vid frågor om specifika krav för er situation.