Arbetstidslagen 2026 — dygnsvila, raster och övertid i praktiken
Förra hösten fick jag frågan via en kund i detaljhandeln: de hade schemat för november klart och en deltidsanställd hade nio timmar mellan ett avslutat kvällsskift och nästa morgonpass. «Det är väl okej, vi är ju inte en vårdenhet?» Nej — det är inte okej. Arbetstidslagen gäller alla arbetsgivare oavsett bransch, och nio timmar bryter mot § 10a.
Det är sällan någon läser Arbetstidslagen (1982:673) från början. De flesta känner till att det finns en 200-timmarsgräns för övertid och att det ska vara ledigt på söndagar när det går. Men detaljerna — exakt vad som räknas som dygnsvila, när rast är obligatorisk och hur EU-direktivet påverkar tolkningen — får sällan plats i schemaarbetet.
Jag har jobbat med HR och schemaplanering i tio år, främst inom handel och logistik. Den här artikeln går igenom de fyra områden som ger flest fel i praktiken: dygnsvila, veckovila, raster och övertid.
Vad Arbetstidslagen faktiskt reglerar
Arbetstidslagen är en skyddslagstiftning som sätter golvet för vad arbetsgivare får kräva av sina anställda i fråga om tid. Kollektivavtal får avvika från lagen — både ge bättre och sämre villkor än lagens normalregler — men aldrig underskrida EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG), som är ett absolut golv.
Lagen gäller som utgångspunkt alla arbetstagare i Sverige. Undantagen är snäva: arbete i arbetsgivarens hushåll, vissa chefspositioner där arbetstagaren själv disponerar sin tid, och områden med egna författningar som vägtransport och fartygsarbete.
Om arbetsplatsen har kollektivavtal gäller ofta avtalets regler i stället för lagens, i de delar lagen tillåter avvikelse. Det innebär att övertidstaket, rastlängderna och genomsnittsberäkning kan se annorlunda ut än vad som står i ATL. Kontrollera alltid vilket avtal som gäller på er arbetsplats före schemaplanering.
Dygnsvila och veckovila — de hårdaste kraven
Det som ger flest schemafel är reglerna om sammanhängande vila. Det finns två: dygnsvilan (per dygn) och veckovilan (per vecka).
Dygnsvila § 10a: Minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Den mäts från när ett arbetspass slutar till när nästa börjar. “Sammanhängande” är avgörande — fem timmar sömn plus en kort paus räknar inte som elva timmar vila.
Konkret: om Erik avslutar ett kvällsskift 23:00 måndag kan nästa pass inte börja förre än 10:00 tisdag. Schemat med 07:00 tisdag — vilket ger bara åtta timmars vila — bryter mot § 10a. Arbetsgivaren riskerar sanktionsavgift vid inspektion från Arbetsmiljöverket.
Undantag från dygnsvilan: Tillfälliga avvikelser får göras vid särskilda skäl, till exempel oplanerade personalavhopp eller nödlägen. Men då måste ersättningsvila ges «så snart det är möjligt». Upprepade avvikelser utan ersättningsvila är inte tillåtna.
Veckovila § 10b: Minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sju dagar. Veckovilan ska förläggas så att den innehåller söndag om det är möjligt. Två korta avbrott på 18 timmar vardera räcker inte — det måste vara en sammanhängande period.
| Krav | Min. tid | Lagrum | Undantag |
|---|---|---|---|
| Dygnsvila | 11 h | ATL § 10a, dir. 2003/88/EG art. 3 | Tillfälligt vid särskilda skäl + ersättningsvila |
| Veckovila | 36 h | ATL § 10b, dir. 2003/88/EG art. 5 | Med kollektivavtal till 24h (branschspecifikt) |
| Ordinarie veckoarbetstid | max 40 h | ATL § 5 | Genomsnittsberäkning över max 4 veckor |
| Max veckotid inkl. övertid (EU) | max 48 h | dir. 2003/88/EG art. 6 | Opt-out tillåten i vissa länder, inte i Sverige |
Raster — vad ATL faktiskt säger och inte säger
Det stär inte någon exakt minuttid i Arbetstidslagen § 15. Lagen säger att raster ska ges «när arbetstidens förläggning gör det nödvändigt och verksamheten tillåter det», och att de ska vara «tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur». Det lämnar ganska mycket åt tolkning.
EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG art. 4) förtydligar: om daglig arbetstid överstiger sex timmar har arbetstagaren rätt till minst 20 minuters rast. De flesta svenska kollektivavtal specificerar 30 minuter, och det är i praktiken vad som gäller på de flesta arbetsplatser.
«ATL § 15 ger rätt till rast när det behövs — men säger ingenting om hur lång rasten ska vara. Det gör EU-direktivet och kollektivavtalet.»
Det som gör rastfrågan knepig är begreppet betald eller obetald rast. ATL räknar rast som tid då arbetstagaren kan lämna arbetsplatsen. Om rasten inte är en verklig frihet — om man måste stå beredda eller är kvar i lokalen för verksamhetens skull — räknas den som vilotid (betald då arbetet pågår), inte rast. Det påverkar både schematid och lönekostnader.
När rast är rast och när den är något annat
En kassaanställd i butik som måste äta på sin kassaplats och hålla öga på disk och kunder har inte en rast i ATL:s mening — det är vilotid under arbete. Det betyder att de timmarna ingår i arbetstidsberäkningen och utlöser rätten till faktisk rast utöver det.
Övertid — taken och dokumentationsplikten
Arbetstidslagen § 7 delar övertid i två kategorier: ordinarie övertid och nödfallsövertid.
Ordinarie övertid (§ 7): Högst 48 timmar per fyra veckor, högst 50 timmar per kalendermånad och högst 200 timmar per kalenderår. Det är tredubbla spärrar — alla tre gäller samtidigt. En anställd som jobbat 52 övertidstimmar i maj har redan brutit mot månadsregeln, oavsett hur årsuttaget ser ut.
Nödfallsövertid (§ 9): Får tas ut vid olyckshändelse eller liknande nödläge. Ingen fast timgräns, men kravet är genuint nödläge — inte planerade toppar eller underbemanning.
Dokumentationsplikten (§ 11): Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid och jourtid. Anteckningarna ska överlämnas till f&ackuml;rtroendevald om sådant finns. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion är det dessa anteckningar som kontrolleras. Att inte ha dem är i sig en brist som kan ge sanktionsavgift.
Sedan 2014 finns sanktionsavgifter i stället för böter för ATL-brott. Avgiften är kopplad till prisbasbeloppet: ett brott mot dygnsvila eller övertidsgränsen kan ge 40 000–400 000 kr beroende på företagets storlek och antalet berörda. Det är inte en skattning — det är fast tariff i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Hur övertidstaket räknas i praktiken
Anitas arbetsgivare planerar extra pass i maj. Hon jobbar normalt 40 timmar per vecka. Maj har fem veckor, varav vissa med extra efterfrågan. Kontrollerna måste göras på tre plan:
- Fyraveckorsperioden: max 48 timmar övertid under någon löpande fyraveckorsperiod.
- Maj som kalendermånad: max 50 timmar övertid totalt under maj.
- Året 2026 totalt: max 200 timmar övertid under hela kalenderåret.
Om Anita redan har 160 övertidstimmar under januari–april kan arbetsgivaren planera högst 40 ytterligare under resten av året — oavsett månads- eller fyraveckorsreglerna. Schemasystemet måste följa alla tre spärrarna, inte bara den närmaste.
Vanliga frågor om Arbetstidslagen
Vad säger Arbetstidslagen om dygnsvila?
ATL § 10a kräver minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod, för alla arbetstagare. Undantag kräver ersättningsvila. EU-direktivet 2003/88/EG bekräftar samma gräns som ett absolut golv.
Hur lång måste rasten vara enligt Arbetstidslagen?
ATL § 15 anger ingen minuttid. EU-direktivet (art. 4) kräver minst 20 minuter när daglig arbetstid överskr&ider sex timmar. De flesta kollektivavtal fastställer 30 minuter. Kontrollera vad som gäller på er arbetsplats.
Hur många övertidstimmar tillåter ATL per år?
Arbetstidslagen § 7: max 200 timmar per kalenderår, max 48 timmar per fyra veckor och max 50 timmar per kalendermånad. Alla tre gränser gäller parallellt. Nödfallsövertid (§ 9) kan komma utöver vid genuint nödläge.
Vad är skillnaden mellan övertid och mertid?
Övertid gäller heltidsanställda: tid över 40 timmar per vecka. Mertid gäller deltidsanställda: arbetstid över avtalad deltid men under heltidsnorm (40h). Mertid ger normalt inte rätt till övertidstillägg — det regleras av kollektivavtal.
Gäller ATL alla branscher?
Ja, som utgångspunkt. Undantagen är snäva: husarbete i arbetsgivarens hem, chefpositioner med fri tidsdisposition och väg- och sjötransport (som har egna författningar). Kollektivavtal på de flesta arbetsmarknader ersätter eller kompletterar ATL.
Anders Holmberg, HR-konsult, Stockholm · mars 2026
Källor
- Arbetstidslagen (SFS 1982:673) — särskilt §§ 5, 7, 8a, 9, 10a, 10b, 11, 15, 17
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2011:19 om sanktionsavgifter och ATL-brott
- Arbetsmiljöverket: Vägledning om arbetstidsregler (2025 års upplaga)
- Arbetsdomstolen AD 2023 nr 12 — dygnsvila och ersättningsvila vid nattskift