Beräkna semesterdagar enligt Semesterlagen — formeln och tre praktiska exempel

Av Sofie Bergman · Löneadministratör, Göteborg · Uppdaterad mars 2026

I mars ringer lönetelefonen mer än någon annan månad. Den vanligaste frågan är alltid densamma: «Hur många semesterdagar har jag egentligen?» En kollega som börjat i september tror att svaret är tolv. En som jobbat heltid men haft tre månaders föräldraledighet tror det är något litet. Båda har fel — men i varierande riktningar.

Semesterlagen (1977:480) är kortfattad och inte svår att läsa. Det svåra är att den räknar i intjänandeår som inte sammanfaller med kalenderåret, och att ord som «proportionell beräkning» aldrig förklaras med siffror i lagtexten. Det lämnar rätt mycket åt tolkning.

Jag har arbetat med löneadministration i åtta år och den här artikeln sammanfattar formeln, undantagen och de tre typfall som täcker 90 procent av frågorna jag får varje år. Om du har ett konkret fall — nyanställd, föräldraledig, eller deltidsarbetande — hittar du ditt svar nedan.

Vad Semesterlagen faktiskt säger

Semesterlagen § 4 slår fast att anställda har rätt till 25 semesterdagar per år. Det gäller heltid, deltid och de flesta anställningsformer. Kollektivavtal och individuella avtal får ge fler dagar, aldrig färre.

Det som förvirrar är skillnaden mellan rätten till ledigheten och rätten till betald semester. Rätten till ledighet gäller från första anställningsdagen. Rätten till betald semester intjänas under föregående år. En nyanställd kan alltså ta ut 25 dagars ledighet — men inte alla dagar är nödvändigtvis betalda om de inte hunnit intjäna dem.

Intjänandeåret — det som förvirrar mest

Semesterlagen delar in året i två perioder som går parallellt med ett års förskjutning:

• Intjänandeåret: 1 april – 31 mars. Under detta år tjänar du in rätten till betald semester.
• Semesteråret: 1 april – 31 mars (följande år). Under detta år tar du ut din betalda semester.

I praktiken: semesterlönen du får sommaren 2026 baseras på vad du tjänade 1 april 2025 – 31 mars 2026. Den du intjänade perioden 2024/2025 använde du sommaren 2025.

För den som arbetat ett helt intjänandeår hos samma arbetsgivare är resultatet enkelt: 25 betalda semesterdagar. Det blir mer komplicerat när någon börjar mitt under intjänandeåret, byter arbetsgivare eller tar längre tjnstledighet.

Formeln för proportionell beräkning

När den anställde inte arbetat hela intjänandeåret görs en proportionell beräkning. Semesterlagen anger ingen explicit formel, men den beräkning som tillämpas konsekvent i rättspraxis och lönesystem är:

Tecknet ⌊ ⌋ innebär avrundat nedåt till närmaste heltal. Med «kvalificerande dagar» avses kalenderdagar i anställningen inklusive helger, exklusive obetald ledighet (med undantag för föräldraledighet enligt § 17, se nedan).

Exempel 1 — Nyanställd från 1 oktober 2025

Maria börjar sitt jobb den 1 oktober 2025. Intjänandeåret löper 1 april 2025 – 31 mars 2026, så hon är anställd under 182 dagar av det.

Exempel 2 — Föräldraledighet under intjänandeåret

Johan är sedan tre år anställd på heltid. Under intjänandeåret var han föräldraledig i 120 dagar. Semesterlagen § 17 säger att föräldraledighet räknas som tjänstgöringstid för de första 120 dagarna per barn och föräldratillfälle. Johans 120 dagar faller exakt inom gränsen och räknas med fullt ut: 245 aktiva dagar + 120 lag­skyddade dagar = 365 kvalificerande dagar. Han får alla 25 semesterdagar.

Hade föräldraledigheten varat 160 dagar hade de 40 överskjutande dagarna inte räknats in, och resultatet hade blivit ⌊(205/365) × 25⌋ = 14 semesterdagar. Det är skälet till att det lönar sig att planera föräldraledighet runt skiftet av intjänandeåret om det går.

Exempel 3 — Deltid påverkar lönen, inte antalet dagar

Sara har arbetat 50 procent av heltid sedan två år tillbaka. Hon har 365 kvalificerande kalenderdagar i intjänandeåret och får alltså 25 semesterdagar. Det är exakt lika många som en heltidsarbetande kollega. Det deltiden påverkar är semesterlönens storlek, inte antalet dagar.

«Den vanligaste missuppfattningen: att deltid minskar antalet semesterdagar. Det stämmer inte. Du får 25 dagar — men semesterlönen speglar lönen du faktiskt tjänat.»

Semesterlön — hur den faktiskt räknas

Att veta antalet dagar är halva bilden. Semesterlönen — vad arbetsgivaren betalar per semesterdag — räknas enligt en av två metoder i Semesterlagen:

Procentregeln (§ 16a). Semesterlönen är 12 procent av total intjänad lön under intjänandeåret. Enkel att beräkna och vanlig för timavlönade och dem med rörlig lön. För månadsavlönade med konstant lön ger den oftast ett lite lägre belopp än sammalöneregeln.

Sammalöneregeln (§ 16). Arbetstagaren får ordinarie lön under semestern plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag. För någon med 30 000 kr i månadslön innebär det 30 000 × 0,0043 = 129 kr extra per semesterdag, alltså 3 225 kr extra för fem veckors semester. I frånvaro av kollektivavtal är det här den lagstadgade metoden för månadsavlönade.

Vilket alternativ som tillämpas avgörs i första hand av kollektivavtalet. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal gäller sammalöneregeln för månadsavlönade och procentregeln för timavlönade.

Vanliga frågor om semesterdagar

Hur många semesterdagar har man rätt till enligt Semesterlagen?

Semesterlagen § 4 ger 25 semesterdagar per år, oavsett heltid eller deltid. Kollektivavtal kan ge fler, aldrig färre. Rätten till ledigheten gäller från dag ett, men rätten till betald semester intjänas under föregående år.

Hur beräknas semesterdagar vid deltidsarbete?

Antalet semesterdagar är alltid 25 — samma för heltid och deltid. Det som ändras vid deltid är semesterlönens storlek, inte antalet dagar. En deltidsanställd som arbetat ett helt intjänandeår får 25 betalda dagar, men med lön baserad på faktisk intjänad lön.

Räknas föräldraledighet med vid semesterintjänande?

Ja, men bara upp till 120 dagar per barn och föräldratillfälle (Semesterlagen § 17). Föräldraledighet utover de 120 dagarna räknas inte in och minskar proportionellt antalet intjänade semesterdagar. Planering kring skiftet av intjänandeåret (1 april) kan påverka resultatet positivt.

Vad händer om man är sjuk under semestern?

Semesterlagen § 13a ger rätt att skjuta upp semesterdagarna om du blir sjuk. Om du är sjuk mer än sju dagar i följd under semestern och sjukanmäler dig kan du begära att de överskjutande dagarna läggs om till ett senare tillfälle. Karensdag gäller.

Vad är skillnaden mellan procentregeln och sammalöneregeln?

Procentregeln (§ 16a): semesterlön = 12 % av bruttolönen under intjänandeåret. Sammalöneregeln (§ 16): ordinarie lön + semestertillägg på 0,43 % av månadslönen per semesterdag. För månadsavlönade utan kollektivavtal gäller sammalöneregeln som standard.

Sofie Bergman, Löneadministratör, Göteborg · mars 2026