Psykosocial arbetsmiljö 2026 — AFS 2015:4 krav och riskbedömning

En kommunal förvaltning i Örebro fick 2025 ett föreläggande av Arbetsmiljöverket — de hade genomfört riskbedömningar för lyft, halka och kemikalier, men ingenting om de psykosociala riskerna. Utredaren noterade lakoniskt i protokollet: "AFS 2015:4 saknar implementering." Ja, det låter så enkelt när man läser det i efterhand.

AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö) är i kraft sedan 2016 — men Arbetsmiljöverkets statistik 2024–2025 visar att en av tre arbetsgivare fortfarande inte uppfyller kraven på skriftliga OSA-mål och rutiner. Det är anmärkningsvärt, eftersom föreskriften är enkel i sin grundstruktur.

Det som händer 2025–2026 är att tillsynstrycket ökar. Psykisk ohälsa är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, och Arbetsmiljöverket prioriterar OSA i sina tillsynsprogram.

Har ni dokumenterat de psykosociala riskerna?

En strukturerad riskbedömningsmall som täcker AFS 2015:4-kraven — arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling — ger er en godkänd dokumentationsbas.

Hämta mallen →

AFS 2015:4 — vad kräver föreskriften?

AFS 2015:4 bygger på Arbetsmiljölagen (AML, 2010:1128) och preciserar tre krav för arbetsgivaren:

AFS 2015:4Krav
§ 6 — OSA-målArbetsgivaren ska ha mål för organisatorisk och social arbetsmiljö. Skriftliga mål rekommenderas starkt vid tillsyn.
§ 10 — ArbetsbelastningArbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna inte utsätts för ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska matcha krav.
§ 13 — ArbetstidArbetsgivaren ska beakta hur arbetstidsförläggningen påverkar hälsa — nattarbete, lång övertid, delade turer.
§ 15 — Kränkande särbehandlingSkriftlig rutin ska finnas för hur kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.

Vad Arbetsmiljöverket hittar — och vad som behövs

Baserat på Arbetsmiljöverkets inspektionsprotokoll 2024–2025 ser mönstret ut så här:

Vanlig brist vid tillsynVad som krävs enligt AFS 2015:4
Inga skriftliga OSA-målMål för arbetsbelastning och socialt klimat, förankrade i ledningsgruppen
Riskbedömning täcker bara fysiska riskerPsykosociala faktorer (stress, rollotydlighet, konflikter) ska ingå explicit
Rutin mot kränkning saknas eller är från 2018Uppdaterad, känd och signerad av chef och skyddsombud
Chefer vet inte vad OSA ärKunskaper om AFS 2015:4 ska säkerställas, exv. via kortutbildning
Ingen uppföljning av sjukfrånvaromönsterÅterkommande analys av frånvaro som signal för organisatorisk ohälsa
"En riskbedömning som inte täcker psykosociala risker är inte en riskbedömning — det är en inventering av golvskenor och kemikalier."

Tre dokument som uppfyller AFS 2015:4

Minimidokumentationen som håller vid tillsyn:

1. OSA-mål — ½ sida: "Vi ska inte ha ohälsosam arbetsbelastning. Vi mäter det genom..." + datum + ledningens underskrift.

2. Rutin mot kränkande särbehandling — 1 sida: definition, hur man anmäler, vem som utreder, tidsfrist. Känd av alla chefer.

3. Riskbedömning OSA — lista med psykosociala risker, sannolikt/konsekvens, åtgärd, ansvarig, frist. Uppdateras minst årsvis.

Vanliga frågor

Gäller AFS 2015:4 även för ideella föreningar och stiftelser?
Ja. AFS 2015:4 gäller alla arbetsgivare som omfattas av AML — inklusive ideella föreningar och stiftelser som har anställda. Undantaget är enbetaarbetsgivare (egenföretagare utan anställda).
Vad räknas som ohälsosam arbetsbelastning enligt AFS 2015:4?
AFS 2015:4 § 9–12 definierar det som en situation där kraven i arbetet överstiger de resurser arbetstagaren har till sitt förfogande under en längre period. Signaler: hög övertid, ständig prioritering, svårt att koppla av. Arbetsgivaren ska identifiera och åtgärda sådana situationer.
Hur involveras skyddsombudet i OSA-arbetet?
Skyddsombudet har rätt att delta i planering och genomförande av SAM, inklusive OSA-riskbedömningen (AML 6 kap. 4 §). Det är god praxis att skyddsombudet signerar dokumentationen — det stärker legitimiteten vid tillsyn.
Är det skillnad mellan OSA och psykosocial arbetsmiljö?
I praktiken används begreppen synonymt, men AFS 2015:4 använder termen "organisatorisk och social arbetsmiljö" (OSA). Det täcker arbetsorganisation, ledning, sociala relationer och arbetsbelastning — alltså hela den icke-fysiska dimensionen av arbetsmiljön.

Artikeln är generell information och ersätter inte juridisk eller professionell rådgivning. Kontakta Arbetsmiljöverket eller ett skyddsombud för bedömning av er specifika situation.

Källor: AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö) §§ 6, 10, 13, 15 · Arbetsmiljölagen (AML, 2010:1128) · AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) §§ 8–9 · Arbetsmiljöverket, tillsynsstatistik 2024–2025 · av.se

Otydliga roller är en av de vanligaste OSA-riskerna

En kompetensmatris hjälper er att dokumentera vem som kan vad och vem som ansvarar för vad — ett direkt svar på AFS 2015:4:s krav om rolltydlighet och rimlig arbetsbelastning.

Ladda ner →